Är du singel? Är du lyckligt kär? Olyckligt kär? Nykär? Bitter och redo att gå i kloster? Eller någonstans mittemellan? Det här gäller dig. 

Det kanske är så att du under någon period i ditt liv varit singel ett tag (det är ingenting att skämmas över). Eventuellt skulle du kunna ha bytt telefonnummer med ett antal män under din tid som singel (inte heller något att skämmas över). Det du däremot skulle kunna få skämmas över – och det här säger jag för att jag älskar dig – är om du skulle bli ertappad på stan med någon av dessa män när du äntligen hittat ditt livs kärlek (för det kommer du att göra, oavsett vad du tror). Allt bara för att du inte visste hur du skulle tacka nej till deras, enligt dem ”helt ofarliga”, förslag. Jag vet att det kan vara väldigt lätt hänt, men det är verkligen onödigt. Väldig onödigt. 

Jag vill att du ska lyckas i livet. Därför delar jag med mig av denna livsviktiga kunskap (jag ser fram emot en inbjudan till din bröllopsfest sen förresten). Som jag ser det har du två alternativ. Är du redo?  

Alternativ 1 – Total förnekelse

Den här strategin är väldigt effektiv – såvida du inte träffat på en eremit, någon som är oerhört oattraktiv eller världsmästaren i memory. Utgångspunkten är nämligen att människor tenderar att ha väldigt många bollar i luften (vissa kanske till och med bokstavligen). Och det kan göra vem som helst förvirrad. Använd det här till din fördel! När det oönskade dejt-förslaget kommer svarar du helt enkelt:

”Hej! Jag är övertygad om att du är världens festligaste person, men du måste tyvärr ha misstagit mig för någon annan. Hoppas att du får tag i rätt tjej tillslut!”.

Skulle människan mot förmodan fortsätta envisas upprepar du bara följande budskap:

”Nu förstår jag verkligen inte vad du pratar om. Lycka till i framtiden.”

Alternativ 2 – Var brutalt ärlig

Här är det viktigt att komma ihåg – ska du vara ärlig, så måste du vara brutal. Annars tappar strategin i effektivitet. Och du måste vara beredd på att det kan uppstå ganska obehagliga situationer på Ica om du skulle ha oturen att bo i samma område som mannen i fråga.

Du har tagit dig igenom det första mötet vid fruktdisken, utbytt artighetsfraser och lyckats få slut på infernot. Tills ni passerar varandra igen vid brödet – det är då det blir obehagligt på riktigt, inte bara på grund av de tomma kolhydraterna. Vad ska du säga nu? Kommer han att säga något? Ska ni le mot varandra? Eller ska ni bara passera varandra som två främlingar? För oavsett hur trevlig du är, så vet han att du inte vill ha med honom att göra. Och du vet att han vet det.

Att vara brutalt ärlig är alltså en strategi för väldigt modiga personer som är beredda att ta smällen. Det du svarar då är helt enkelt bara sanningen, på ett så brutalt sätt som du kan.

Exempel: ”Hej Marcus! Jag tänkte att jag kanske borde skriva något i stil med att det är kul att du hör av dig. Men det är helt ärligt inte alls kul – det blir bara obekvämt för mig. Jag drack inte sådär många shots senast för att jag hade kul, det var för att kunna stå ut. Så egentligen är du skyldig mig en årsförbrukning av Resorb. Men jag är villig att stryka ett streck över det. Nu har jag gått vidare, och jag är kär i någon annan. Jag vill inte träffa dig, och jag vill inte att du hör av dig igen.”